Ser ut som en liten bäbis så får skylla på att bilden är gammal. Ska i vilket fall som helst ut och ta en promenad nu för att rensa tankar och få luft. Känns som en sten i halsen och som att jag måste kräkas. Blir väl så när man sitter hemma några timmar och tänker igenom en massa, blir väl mycket då. J*vla vintertid eller vad är det frågan om? Alla är ju deprimerade, men det är väl så. När man är på toppen går det gärna över till att bli skit igen. Allt runt om raserar samtidigt jämt. Det är standard.

Men nu måste jag kila ut en snabbis i regnet, har ju ändå sovmorgon imorgon. Puss och sovgott mina fina