Flera dagar i rad nu har jag vaknat upp svettig och yr i huvudet. Mått illa och känt mig febrig. Jag vaknar upp ur drömmar med dig. Är det inte med dig är det att jag ser dig med någon annan. Jag klarar av vardagen helt och hållet.

Ibland saknar jag dig och ibland tänker jag inte på dig alls. Med nätterna är så svåra. Att vilja ringa dig varje morgon men inte kunna. Må som jag mådde när jag vaknade med dig ellet stod i din famn. Du vet hur jag menar och hur jag mådde. Du och ingen annan. Jag vill inte ha dig som förut igen för du har redan knuffat ner mig i ett hål och lämnat mig där. Utan att ens frågat hur jag mår.

Alla fel man gör i ett förhållande som man ångrar morgonar som denna... Morgonar som denna när jag skulle kunna sprungit på glas och genom eld för att få stå i din famn och bara vara. Jag vet att du bryr dig om mig det vet jag, men samtidigt känns det som en mantel för det du gjort mot mig. Men fyfan vad dessa nätter skrämmer mig. Vaknade 05.14 idag med ett ryck, hemska mardröm. Drömmar har inget med verkligheten att göra sägs det, så jag får tänka på dig. Men inte under skoltid, inte när jag lägger mig i sängen men i mina drömmar. För det kan jag inte roför. Jag hoppas du mår bra, jag tänker på dig